Rumänien

Rumänien,

 

en republik i skärningen mellan Centraleuropa, Balkan och Östeuropa, landet har ca 22, 3 miljoner invånare på en 238 391 km2 stor yta. Landskapet är varierat, består av såväl vatten, berg som lågland. Huvudstaden heter Bukarest och det officiella språket är rumänska. Den östortodoxa kristendomen är överlag den som är mest representerad i landet, men det finns även andra grupper.

 

På grund av svår ekonomisk kris som en följd av oroligheter kring revolutioner som ägde rum under 1990-talets mitt försattes landet invånare under svåra levnadsförhållanden och omständigheter. Korruptionen har brett ut sig och är i dagsläget vida spridd i landet.

 

Rumäniens barn är en nybildad idéell förening med en vision om att kunna hjälpa framförallt barnen i detta land. Ciprian Iacob heter en man som kommer från Scheia utanför staden Iasi i Rumäniens nordöstra del. Han och hans familj har under flera år arbetat för att barnen i deras närhet ska få lära sig hur man brukar jorden för att överleva samt hur man som människa ska finna sin väg med hjälp av en tro på Gud. I byn Scheia med omgivning är befolkningen mycket fattig och det finns ett utbrett alkoholism- och drogberoende.

Många av barnen far illa då deras familjer inte lyckas se till deras bästa och låta dem vara barn.

 

För oss i Sverige helt självklara faciliteter finns inte och familjerna tvingas leva under hemska omständigheter. Det är en ständig kamp för överlevnad och till viss del börjar befolkningen tappa tron på en drägligare tillvaro, något som får denna onda spiral att växa vidare. Ciprian och hans familj lever med en övertygelse om att deras uppgift är att hjälpa sina medmänniskor så gott de kan. Detta genom att låta barnen komma till dem och få undervisning om vikten av att hjälpa varandra, jobba tillsammans, bruka jorden på ett bra sätt och låta den kristna tron bli en del av deras vardag.

 

De tror att genom att hjälpa barnen och ge dem en chans till utvecklande skolgång så påverkar de hela familjer och deras möjligheter att slippa ifrån den enorma fattigdomen som finns i landet i dag, likaså hoppas de kunna påverka såväl samhällets attityd i stort som det rumänska skolsystemet.

 

Bibelstudium, undervisning i hur man använder jorden på bästa sätt, utdelning av kläder, skor och mat, införskaffande av nödvändiga redskap för att effektivisera jordbruket är bara några av alla projekt som Ciprian och hans familj arbetat med genom åren.

 

I Barnkonventionens sjätte artikel står att läsa att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas, det rör såväl barnens fysiska som psykiska utveckling. I dagens läge kan barnen i byn Scheia, och tyvärr många med dem runt om i världen, inte räknas till de barn som får ta del av detta. De befinner sig i en situation där de knappt överlever, än mindre får de leva som barn och en rättvis utveckling är inte att tala om.

 

Din insats kan göra en skillnad för de här barnen, du behöver inte stå utanför Konsum och sälja lotter varje lördag, du behöver inte skänka en stor summa pengar eller ta flera timmar av din fritid för att kunna hjälpa. Kanske har du en låda med kläder som du i alla fall helst av allt skulle vilja bli av med för den tynger ditt sinne där den står och ta plats i garderoben, hör av dig.

 

Kanske har du något jordbruksredskap stående i ladan som du inte behöver längre, eller kanske kan du köpa lite mindre godis på lördagen så att du känner att du har råd att sätta in den där hundringen på föreningens konto.

Hör av dig. För vet du vad? Det lilla bidraget gör skillnad! 

Sara Danielsson

Sekreterare

sara@childreneastlink.se

Hjälpverksamhet för

Rumäniens barn

Bankgiro 287-8452

Vill du vara med?

 Du är välkommen

Anna-Lena, Sara, Astrid

Till bloggsidan >>>

för mer info skriv till

info@childreneastlink.se

Nu har 2015 nått sitt slut och vi har fått iväg ännu en långtradare full med hjälp till de fattiga folket i Rumänien!

 

 

Tyvärr har det inte blivit några inlägg på den här hemsidan under året då vi numera har vår facebook-sida och många inlägg görs där hela tiden,se fb Rumäniens barn - Hjälpverksamhet

 

Under 2015 har vi kontinuerligt fått in material, kläder, skor och andra användbara grejer, av privatpersoner från Bjursås, med omnejd, och även större partier längre ifrån. Givmildheten har varit mycket stor, och privatpersoner har även bidragit med fraktbidrag. Det tackar vi för!

 

Vi har även börjat ta emot möbler och andra större grejer, för barn t.ex barnvagnar osv efter att fått tillgång till ytterligare ett rum i Missionskyrkans källare, som skolan hyr, men efter löfte av rektor kan vi utnyttja det då de använder bara en liten del av rummet.

 

I slutet av sommaren fick jag ta alla grejer som fanns i ett rum i Loppishallen, Gagnef, efter konkurs. Det blev flera släpvagnar och bilar fyllda med diverse loppismaterial, som vi under hösten sorterade och packade. Allt de kan ha nytta av i Rumänien skickades sedan vidare. Det var bl.a mycket husgeråd, kastruller, porslin och glas m.m. Resten har vi kvar för famtida loppisar..

 

I början av hösten fick vi också ett helt rum fyllt av säckar med fina varma vardags-och arbetskäder från ett försäkringsbolag, då kläderna inköpts pga rökskada, ngt som vi inte märkte ngt av på kläderna.. Det var jättefina fleece-tröjor, bcor, vinterjackor, skor osv. Underbart att få skicka till Rumänien!

 

I slutet av oktober fick vi ta allt från bytesmarknaden för barnkläder som hölls på Bjursåsskolan. Det blev bla. över 55 säckar barnkläder, barnstolar av diverse slag, babysitters osv, samt barnvagnar,leksaker, sportmaterial osv, m.m.

 

Under senhösten kom man även i år med en full bil med släp från Stockholm, och mediaföretaget Augur, som även i år gjort en insamling bland personalen, för de fattiga rumänerna. Fantastiskt gjort, att komma ända från Stockholm upp till oss med insamlat material!

 

När allt detta var packat, och hela möbelrummet fullproppat, beställde jag en rumänsk långtradare, genom P.M.U. som hjälpte oss med de papper som behövdes, och som hade kontakterna med rumänsk transportföretag.

 

Tack så mycket snälla ni som ställer upp för oss!

 

Det har varit mycket packning hela hösten 2-3 gånger varje vecka har vi packat i timmar, och jag är så tacksam för snälla Gun Terneborg, Grycksbo , ibland var dotter Maria också med, och Eva Krantz från Bergsgården som kommit varje vecka körandes med bilen för att hjälpa till... Och på sluttampen när jag inte visste hur vi skulle hinna med, kom även Margit Roos från Sågmyra och hjälpte mig med en extra packkväll i veckan... Underbara kvinnor, som så självuppoffrande tar sig tid, och pengar till bensin för att vi skall kunna få allt packat och klart inför hösten stora transport till Rumänien.

 

Såååå den 30 nov, i år Anders-dagen, kom så långtradaren från Rumänien, närmast körandes efter avlastning i Norge, och stopp där, 2 dagar försenad till oss i Bjursåsförst sent på kvällen. Då hade vi redan lastat ut på halva gården och var rädd att det inte skulle dyka upp någon långtradare (same procidius as last year..) (han hade parkerat vid OK, visade det sig, och tänkt göra kväller där till dagen därpå, men det blev inget av med det. Framåt midnatt var så hela långtradaren lastad och klar med hjälp av ett antal frivilliga människor som ställde upp trots att blev sent och många skulle upp tidigt i ottan morgonen efter till ordinarie jobb...

 

Några dagar innan jul fick jag sms från Leo Iacob i Rumänien, att allt var framme och avlastat. Han var så lycklig och glad och tackade ett flertal gånger.

 

Vill även omnämna alla äldre damer i Bjursås som stickar så mycket barn- och babykläder för oss att skicka vidare, och även ett par äldre damer i Falun som jag knappt vet vilka de är, som skickar stickade sockor och vantar till oss.

 

Nu är det bara att börja om på ny kula, och första kartongen inför nästa tansport har redan kommit! Vill härmed skicka en varm hälsning, och tack ni alla som kommer med kläder, osv annars skulle detta inte vara möjligt!!

 

God fortsättning på det nya året!

 

Hälsningar,

Anna-Lena

 

(Har tyvärr bara en bild från lastningen då vi inte hann tänka på bilder och jag hade glömt kameran hemma. Och tack alla ni som hälpte till med lastningen, inte att förglömma.)